Svenskt Projektforum, författare på Svenskt Projektforum

Ny verksamhetschef på Svenskt Projektforum

Svenskt Projektforum har anställt Pia Lundgren som Verksamhetschef. Pia kommer närmast från en tjänst som Generalsekreterare på Ronald McDonald Barnfond.

- Vi är mycket glada att Pia börjar som verksamhetschef. Detta ger stabilitet i föreningens fortsatta utveckling i vår strävan att sprida alltmer information kring projektarbete och vad det innebär, säger Rolf Berndtsson, ordförande i svenskt Projektforum.

- Jag ser fram emot detta uppdrag. Det ska bli mycket spännande att arbeta med projektledningsfrågor, säger Pia Lundgren. Jag har alltid arbetat i projektintensiva branscher och hoppas kunna bidra till att göra Projektforum känt för Projektledare i alla branscher, öka aktivitetsnivån i föreningen och medverka till att öka kvaliteten och kompetensen hos Projektledare genom IPMA certifieringar, menar Pia Lundgren.

Svenskt Projektforum är en ideell förening som bildades 1968 och har som vision är att vara det ledande forumet i Sverige för alla olika intressenter i projekt, som projektägare, projektstyrgrupper, projektledare och projektmedlemmar inom olika branscher.

Svenskt Projektforums mission är att lyfta fram projektledning som profession och projekt som arbetsform, samt verka för att arbetsformen utvecklas och blir mer effektiv och professionell. Genom att vara medlem i Svenskt Projektforum stödjer du verksamheten och kan vara med att påverka utvecklingen inom projektvärlden.

by Svenskt Projektforum

Förbered din certifiering

Lägg grunden för en lyckad certifiering. För alla nivåer av IPMA certifiering är det till stor hjälp att repetera inför processen och att reflektera över projektledarrollen. Det görs bäst med hjälp av Kompetens i projektledning, vårt eget material för självutvärdering.

Beställ Kompetens i projektledning

by Svenskt Projektforum

Ny verksamhetsansvarig

Pia Lundgren har tackat ja till tjänsten som verksamhetsansvarig på Svenskt Projektforum. Hon har tidigare erfarenheter från den ideella sektorn, som generalsekreterare för Ronald McDonald barnfond, där hon arbetade med finansieringen och uppförandet av det femte barnsjukhuset i Uppsala. Hon har också arbetat i mediabranschen som VD för produktionsbolaget Baluba.
- Rolf Berndsson, ordförande Svenskt Projektforum.

by Svenskt Projektforum

Så mogna är företagen för projekt

Varje år mäts SPI - Svenskt Projektindex. SPI ger en bild av hur moget ett företag är på att driva projekt. För att framgångsrikt kunna genomföra projekt med hög kvalitet och god lönsamhet behöver hela verksamhetens ha en viss projektmognad.

En mognadsanalys kan ge en tydlig bild av hur olika projektchefer, projektledare och styrgruppsmedlemmar ser på sin organisations förmåga. Något som SPI kan indikera.

Nu är alla mätdata sammanställda fram till våren 2013 och presenteras i SPI 2013 - Svenskt Projektindex (pdf)

by Svenskt Projektforum

Bergsbestigning är inte ett traditionellt projekt

Markus Hällgren och Fredrik Sträng menar i artikeln, Toppfeber – konsten att vända om, att traditionella projekt kan dra tre lärdomar udda projekt, som den bergsbestigning som genomfördes på K2, 2008.

Ylva Eriksson, menar att det inte är så solklart.
"Utifrån min erfarenhet av traditionella projekt och det som berättas om bergsklättring i artikeln (som jag dock inte har personlig erfarenhet av), drar jag helt andra slutsatser. Jag anser att det är just när klättringsexpeditionerna gör avsteg från klassisk projektmetodik som de hamnar i de problem som beskrivs."

LÄS: Bergsbestigning är inte ett traditionellt projekt

by Svenskt Projektforum

Det är skillnad på självkänsla och självförtroende

LEDARSKAP: Det är skillnad på självkänsla & självförtroende. Framgångsrika ledare har god självkänsla. Med vad utmärker en person med god självkänsla?

Läs Freddie Larssons reflektoner.

by Svenskt Projektforum

Att utvärdera utvecklingsprojekt

För att uppnå ett aktivt ledarskap, effektiv projektstyrning och tydlig ledning i komplexa och oförutsägbara samhälleliga utvecklingsprojekt är utvärdering och lärande helt avgörande. Utvecklingsansvariga ska vara informerade om kunskapsläget när nya projekt initieras. Politiker bör ha god översikt när de prioriterar projekt. Ägare och styrgrupper måste hålla sig uppdaterade om projektens framdrift.

Projektledningen ska kunna styra om när projekt genomförs och förutsättningarna i omvärlden förändras. Inom exempelvis EU:s strukturfondsprogram i Sverige genomförs mer än 5 000 projekt för över 40 miljarder kronor under sex år. I hela EU kommer över två miljoner projekt för mer än 1 000 miljarder euro att genomföras 2014–2020.

Fortlöpande utvärderingar för att styra dessa projekt så att de verkligen bidrar till målen om smart och hållbar tillväxt för alla är avgörande för om dessa investeringar (som ändå bara är en bråkdel i jämförelse med bankstödet) ska få Europa konkurrenskraftigt igen. Robusta utvärderingar handlar ytterst om att finna evidens, det vill säga bevis för vad som fungerar och inte fungerar.

Att utvärdera utvecklingsprojekt är svårt
Att utvärdera komplicerade samhälleliga utvecklingsprojekt som ska bidra till innovationer och entreprenörskap, regional attraktivitet och bättre infrastruktur, nya jobb och kompetensutveckling är svårt. Den främsta svårigheten ligger i att skapa en kontrafaktisk situation, vilket är en nödvändighet för att mäta en effekt.

Enklast vore om man kunde formulera utvärderingsbara mål för projekten i linje med de så kallade SMARTkriterierna, det vill säga mål som är Specifika, Mätbara, Antagna och Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Problemet ligger i att det finns så många olika faktorer som påverkar de förhållande man vill förändra med utvecklingsprojekten, inte minst omvärldsfaktorer. Det finns inget som är så praktiskt som en bra teori, hävdade Kurt Lewin.

Innevarande programperiod 2007–2013 anvisade EU-kommissionen så kallad ongoing evaluation, vilket benämndes ”lärande utvärdering genom följeforskning” i Sverige. Denna utvärderingsansats har visat sig bli allt för mycket processorienterad, men allt för lite kunskapsgenererande om vad som fungerar och vad som inte fungerar.

För att få kunskap om effekter med rimlig säkerhet behöver man ha någon slags teori som vilar på den kunskap och de erfarenheter man har. De olika utvecklingsprojekten måste för det första vila på en klar förändringsteori, man måste från början ha en tydlig föreställning om vad man vill uppnå med projektet och hur det ska gå till.

För det andra bör denna föreställning vara grundad i vetenskaplig teori och beprövad erfarenhet. Någon annan grund har vi inte för att veta om vi gör rätt eller inte. Traditionell utvärdering har tyvärr gett sken av att det skulle kunna finnas ett teknokratiskt förfaringssätt – en så kallad magic bullet att avfyra, för att ta reda på om ett projekt gjorts rätt eller inte.

En sådan kula finns inte – inte ens en sådan glaskula att skåda in i – även om många projektutvärderare låtsas det. För det tredje bör projektet ge upphov till ny generaliserbar kunskap, det vill säga ny praktiskt omsättbar teori så att andra kan lära sig om och från projektet. Vilka utvärderingsansatser kan möta dessa krav?

Teoribaserad utvärdering
I den kommande antologin Att fånga effekter av program och projekt framhåller EU-kommissionens Marielle Riché att det inför programperioden 2014–2020 är dags att ta nya steg för att etablera en evidensbaserad utvärderingskultur i Europa. Hon menar att teoribaserade utvärderingar är särskilt relevanta för beslutsfattare, eftersom de förklarar varför en insats fungerar eller inte fungerar i ett givet sammanhang. Detta möjliggör en generalisering av insatser och metoder för utveckling.

Den teoribaserade utvärderingens potential har inte utnyttjats tillräckligt i de projekt som stöds av strukturfonderna vilket är synd med tanke på att dessa har som mål att testa nyskapande och experimentella insatser.

Bädda för effekter
I utvärdering av utvecklingsprojekt bör man faktiskt se om man kan bädda för goda oväntade och ”slumpmässiga” effekter. Den teoribaserade utvärderingen som bygger på att alla inblandade – från finansiärer till projektledare – fortlöpande lär sig från allt mer förfinade kunskaper och erfarenheter av projektgenomförande gör det möjligt att bädda för positiva effekter.

Att leta efter serendipiditeter (oväntade tillfälligheter) handlar om att leta efter den borttappade nyckeln under gatlampan, eftersom det är där det lyser. Och det kan finnas anledning att göra just det, leta under gatlampan. Antagligen är det där man har stått och det är där som den goda slumpen gör det möjligt att faktiskt hitta den, om den skulle ligga där!

by Svenskt Projektforum

Vad tyckte du om årets Projektverktygsdag?

Projektverktygsdagen 2013 är över. Flera av talarna hade många intressanta seminarier. Vi fick massvis med kommentarer från er som var på plats, men vi vill gärna veta vad du tyckte var bäst och hur vi gör det ännu bättre nästa år. Svara gärna på vår enkät.

Fyll i vår enkät

by Svenskt Projektforum

Stressäkra dina projekt

Vi jobbar allt mer i projektform med deadlines och mål. Dåliga projekt (och projektledning) skapar stress. Mattias Hällström, grundare av Projectplace, delar med sig av
fyra fem tips för hur du lyckas med projekt och samtidigt stressäkrar din vardag. Det kan du göra både genom ditt förhållningssätt och ett antal lättillgängliga tekniker.

1. Börja med kollaborativ planering
När du driver projekt så sitter oftast du som projektledare överst. Du planerar, styr och kontrollerar och är hela projektets informationscentral. Men har du tänkt på att hela projektet, mer eller mindre, står och faller med din kapacitet och tillgänglighet?

Det skapar stress och är helt förödande. Inte bara för att du får det orimligt hektiskt, men också för att dina kollegor passiviseras när de väntar på instruktioner från dig. Att inte få vara delaktig i beslutsprocessen är dessutom en stor källa till stress för många. Systemet blir förlamande och ineffektivt.

Kollaborativ planering fungerar precis tvärtom. Hela idén bygger på delaktighet, där alla har lika mycket ansvar och lika mycket att säga till om. Därför går det heller inte att utesluta någon eller låta någon ta del av bara viss information.

Bjud in alla i projektet, och då menar jag alla – projektteamet, kunden och andra intressenter som direkt eller indirekt berörs av arbetet. Det kanske låter läskigt, men är helt ofarligt. Om du öppnar upp och bjuder in, signalerar du att du är trygg och känner förtroende för alla inblandade.

När alla är med och planerar projektet får alla också en ökad förståelse för vad som projektet handlar om. När engagemanget ökar sjunker stressnivån.

2. Lär dig nästa generations projektledning
Social Project Management, som jag definierar som nästa generations projektledning, är en förutsättning för ett lyckat projekt. Som projektledare behöver du förstå vad som verkligen motiverar människor, hur de samspelar för att skapa förtroende i jobbrelationer och hur man kan använda rätt verktyg för att få alla att känna sig engagerade, med mycket ansvar och passion för sina projekt. När alla delar samma information, minskar risken för att drabbas av oförutsedda, stressfyllda arbetstoppar.

Social Project Management representerar ett dramatiskt skifte där man ser samarbete som hjärtat i all projektledning. Mycket handlar om öppenhet och att dela information på ett transparent sätt. Transparens och ständig dialog gör att alla i projektet känner sig involverade och motiverade. När ett projekt öppnas upp och får flow blir resultatet bättre.

3. Skapa rätt förutsättningar med rätt teknik
Social teknik har stor potential i att minska stress. Genom att kombinera visuell planering med öppen och transparant kommunikation minskar den upplevda stressen samtidigt som människors engagemang ökar. Intuitiva projektverktyg är en förutsättning för samarbete i det virtuella projektrummet, det måste vara enkelt att arbeta tillsammans interaktivt. Och man måste visualisera vägen mot genomfört projekt.

Ha därför en digital aktivitetstavla som, med ett visuellt planeringsstöd för samarbete, ger medlemmar och intressenter en snabb och tydlig översikt över hur långt projektet har kommit i förhållande till projektmålen. Denna kan du koppla till ett projektsteg på projektets tidslinje.På så sätt blir det enklare att se vad som är gjort och vad som fortfarande behöver göras för att genomföra det aktuella steget.

4. Planering är en levande process
Trots att du är expert på projektledning utmanas du ständigt av oförutsedda händelser inom eller utanför projektet som inte går att påverka. Och när en detaljerad plan inte hålls upplevs detta som stressande för alla i projektet. Om du istället har en övergripande plan och planerar ihop med medarbetarna under projektets gång ligger planen närmare verkligheten och onödig stress kan undvikas.

Planering är en levande process där syftet är kollaborativt lärande, inte att förutsäga
framtiden i detalj. En framgångsfaktor i hela det här tänket är att de som utför arbetet är med och planerar det. Om någon säger att ”i mitt förra projekt gjorde vi på det här sättet och det förkortade processen med två veckor”, måste sådan kunskap tas tillvara oavsett vad som sagts och planerats innan. Så sluta detaljplanera ensam och låt dig istället inspireras av dina medarbetare.

by Svenskt Projektforum

Svenskt Projektforum

Kontakt